Ett kalejdoskop av krafter
- John Arthur Lewis
- 20 sep.
- 2 min läsning
Han vandrar genom dagen med en inre motor som ibland rusar, ibland sjunker till stilla rytm. Varje stund bär på en skärpa som kan öppna tusen idéer, tusen kopplingar, bilder och ord som strömmar i kaskader. Samtidigt kräver varje ljud, varje ljusreflex, varje oväntad blick en kostnad. Energin rinner som vatten ur en sprucken behållare, och vilan blir en konst i sig.
Hans tankeform är rik på färger och förgreningar. Det som andra uppfattar som en enkel väg blir för honom ett nät av möjligheter. Han ser samband där ingen annan ser något, bygger konstruktioner av logik och känsla, där det ena vävs samman med det andra i ett djup av resonans. I perioder fylls han av en flod av kraft, en intensitet som gör skapandet lysande och oväntat. I andra perioder är kroppen tung och huvudet trögt, men ur den tyngden växer ett annat seende, en långsam blick på tillvaron som öppnar för oväntade nyanser.
Mötet med andra människor blir ofta dubbelt. Han kan läsa dolda signaler, känna av stämningar med en närmast överjordisk precision, men det kostar honom styrka. Ett samtal lämnar spår i kroppen, en dag bland många röster blir som ett maratonlopp. Han behöver ensamhet för att kunna andas fritt, samtidigt som längtan efter närhet finns kvar, brännande och verklig.
Världen för honom är aldrig slät eller jämn. Den skiftar mellan överflöd och tomhet, mellan klarhet och förvirring. Där andra ser vardag, ser han symboler, rytmer och mönster som ropar på tolkning. Hans inre är en palett som ständigt blandas om, ibland till kaos, ibland till briljanta kompositioner.
Ur kampen växer styrka. Han finner vägar att hantera det som dränerar honom, han lär sig skapa rutiner som skyddar, och han upptäcker att hans sårbarhet bär på en märklig förmåga att förstå andra. Genom sina prövningar blir han ett vittne till mänsklig komplexitet, en röst som kan tala om både skörhet och skaparkraft.
Hans liv kan te sig tungt, men samtidigt skimrar det av en särskild intensitet. Där många går förbi ser han djupet i det vardagliga. Han förmår skapa mening ur kaos, musik ur brus, bilder ur rörelse. För honom är tillvaron inte en rak linje, utan ett kalejdoskop av former som aldrig stelnar.
Kommentarer