Det sjätte sinnet - om mätbarhet och mysterium

En tyst förnimmelse ledsagar kroppen genom rummet. Den registrerar lemmarnas position utan vare sig syn eller ljud. Detta sinne, ofta kallat det sjätte, bär varje rörelse i balans och hållning. Det utgör grunden för fysisk medvetenhet och smidig rörelse. När denna förmåga försvagas blir enkla handlingar som att sträcka sig efter en kopp eller gå över ett golv till utmaningar. Ändå förblir dess närvaro konstant, svår att urskilja men djupt formande.

Människans möjligheter sträcker sig långt bortom muskelminne. Vissa forskare undersöker en känslighet för jordens magnetfält, liknande den hos fåglar, havssköldpaddor och andra orienteringsberoende arter. I noggrant kontrollerade miljöer har människor uppvisat mätbara förändringar i hjärnaktivitet som svar på roterande magnetfält. Dessa observationer antyder en latent, omedveten förmåga att uppfatta riktning, djupt förankrad i kroppens förnimmelseförmåga.

Intuition framträder som ett annat uttryck för det sjätte sinnet. I vissa experiment reagerar kroppen redan innan starkt emotionella bilder visas. Hudens ledningsförmåga förändras, blodflödet i fingertopparna påverkas - kroppens reaktion föregår medveten tolkning. Detta antyder en djupare, förkroppsligad beredskap, där förnimmelser formas ur tyst kunskap och kroppens eget minne.

Begreppet det adaptiva omedvetna stärker denna förståelse. Hjärnan filtrerar mängder av information på en omedveten nivå. Den fattar beslut som ofta är både precisa och effektiva. Dessa svar uppstår inte genom analys utan genom erfarenhet, mönsterigenkänning och kroppens egna intelligens.

Vissa experiment har undersökt sensorisk substitution. Genom träning kan kroppen lära sig tolka nya typer av signaler. När magnetiska bälten vibrerar i takt med jordens riktning utvecklar bäraren efter en tid en ny rumslig medvetenhet. Uppfattningen förändras, rytmen justeras. Kroppen integrerar en ny förmåga. Sinnet vidgas.

Dessa mönster visar att förnimmelse inte begränsas till fem sinnen. Den uppstår genom rörelse, uppmärksamhet och gensvar. Den lever i dialogen mellan avsikt och omgivning. Hjärnregioner som hanterar osäkerhet - exempelvis den främre cingulära cortexen, spelar en central roll i kroppens snabba justeringar. Det sjätte sinnet formar en väv av mikroförnimmelser som ständigt påverkar kontakt och mening.

Ur ett filosofiskt perspektiv rymmer detta sinne både precision och gåtfullhet. Mätinstrument registrerar förändringar i hud, elektriska rytmer och rörelsemönster. Samtidigt förblir en djupare dimension levande - där intuition bildas före språket, där upplevelsen blir en form av närvaro, där kontakt föregår förståelse.

I vardagen formar detta sinne otaliga ögonblick. Pausen innan ett ord. Känslan av att någon närmar sig. Impulsen att byta riktning utan tydlig anledning. Dessa ögonblick uppstår ur subtil information – kroppshållning, tonfall, rytm, rymdens tryck. De bildar ett nät av signaler som leder handling och orientering.

Vissa kulturer har medvetet odlat denna kapacitet genom ritualer, rörelseövningar, andning och fokuserad stillhet. Praktiker som meditation, kampsport och dans väcker en förhöjd känslighet. Genom disciplinerad uppmärksamhet växer nya förnimmelser fram. Dessa skapas inte utifrån. De uppstår genom själva formen.

Det sjätte sinnet verkar vid trösklar - mellan det kända och det anade, mellan det synliga och det kända genom kroppen, mellan människan och hennes omgivning. Det rymmer ingen fast innebörd. Det öppnar snarare ett utrymme för kontakt, för samklang, för en tyst kunskap som formar rörelse, timing och omsorg.

Vetenskapen fortsätter att mäta. Filosofin fortsätter att fråga. Konsten fortsätter att visa.

Detta sinne verkar ständigt. Det väntar på uppmärksamhet.

Det söker inte svar. Det erbjuder närvaro.

Det börjar i uppmärksamhet.

Det växer i rytm.

Det blir till i relation.

Det blir verkligt genom gensvar.

John Arthur Lewis Hillstierna

Oljemålning av John Arthur Lewis