Att forma det verkliga - om Skulptism och konstnärlig kunskap
- John Arthur Lewis
- 17 juli 2025
- 2 min läsning
Skulptism föds ur rörelse. En gest, en blick, ett sätt att svara världen med kroppen före begreppet. Filosofin börjar där en hand möter ett material, där rytm uppstår i friktion, där världen ger gensvar och former tar plats.
Verklighet framträder genom sättet. Skulptismen benämner detta sättets realitet. Människan träder fram tillsammans med världen genom handlingens form. Det handlar om rörelse, gensvar, rytm. En verklighet uppstår där något sker, inte som tolkning, utan som formgivande samspel.
I detta samspel föds kunskap. Erfarenhet som bärs av rytm, av precision, av närvaro. En poetisk handling där tanken rör sig i kroppen, där förnimmelsen leder till förståelse, där gesten öppnar det filosofiska. En konstnär vet genom handen. En dansare förstår genom fotens möte med golvet. En kompositör hör världens struktur i mellanrummen mellan tonerna.
Filosofin söker sanning genom begrepp. Konsten verkar genom form. Skulptismen söker det gemensamma fält där dessa båda närmar sig varandra. Där ett tänkande sker i handling, där kroppen deltar i kunskapen, där form och värld möts i ömsesidigt gensvar.
Det konstnärliga görandet rymmer en filosofi i praktik. En vishet som verkar genom val, genom känsla, genom justering. En målning svarar med tyst yta. En dikt vilar i andningen. En melodi följer en osynlig bana genom lyssnarens inre rum. Varje konstnärlig rörelse förankrar sig i det levda.
Skulptismen lyfter fram denna kunskap som bärs i form. Inga begrepp ensam fångar vad som sker när en skapande handling får fäste. Det handlar om ett sätt att vara i världen, där uppmärksamheten riktas mot motstånd, rytm och inbäddad kraft.
Sättet är alltid verkligt. Det visar sig i rörelsen, i kroppen, i materialets gensvar. En pensel visar inte bara färg, utan även tempo, motstånd, riktning. En fras i ett partitur bär inte bara på toner, utan även på lyssnandets villkor. Ett textfragment öppnar inte bara ett innehåll, utan en hel klangbotten.
Den som skulpterar verklighet genom sitt sätt, låter verkligheten skulptera tillbaka. Det sker inte genom avbildning, utan genom samverkan. Därför finns i varje skapande en etisk rörelse, en relation till något större än det egna valet. Formkraften bär också på ansvar.
Skulptismens tanke om konstnärlig kunskap belyser hur förståelse inte vilar i teorier ensam, utan i det som förkroppsligar tanke. En insikt som sitter i handen. En mening som växer fram i en färg. En tanke som formas i rytm.
Detta gäller även livet självt. Ett liv levs inte från utsidan. Ett liv växer i sitt sätt. Hur man håller en blick. Hur man formar en tystnad. Hur man bär en rörelse genom tid. Verklighet sker genom detta: sättet du gör det på.
Att skapa, att tänka, att finnas, allt detta kan sammanfalla i en enda gest. När handen svarar världen. När rytmen håller tanken levande. När en rörelse bär hela sin kunskap.
Detta är Skulptismens hjärta:
Verkligheten formar genom sättet.
Form bär kunskap.
Rytm håller sanning.
Sättet förverkligar frihet.
John Arthur Lewis Hillstierna
Kommentarer